Livet

Livet är så orättvist.
Ena dagen finns en person - nästa dag är personen borta!
Att förlora nån som betyder mycket för en gör så ont.
Och så känner jag mig arg på personen - inte för något personen gjort utan för att personen bara försvinner. Det finns ju så mycket kvar att göra och uppleva- då får man inte bara dö !!!
Den enda tröst jag har är att han slapp lida. En klen tröst. Och så tänker jag på hans familj......önskar jag kunde göra något för dem!


Är så ledsen :=(